Hållbar stadsutveckling - bakgrundsfakta

Under hösten 2023 genomfördes en frågeomgång som handlade om hållbar stadsutveckling. I enkäten fanns ett antal faktatexter som vi samlat på denna sida.

Inledande information i enkäten

Den här frågeomgången i stadsbyggnadsförvaltningens medborgarpanel har fokus på hållbar stadsutveckling. Vi jobbar på många sätt med hållbar utveckling och har länkat vidare till mer information på flera ställen i formuläret.

Kommunen ansvarar för att planera användningen av mark och vatten. Detta ska främja en ändamålsenlig struktur, en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, en från social synpunkt god livsmiljö, en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi, samt skydd mot buller-, luft- och vattenföroreningar.

Stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för arbetet enligt plan- och bygglagen. I den här dialogen ställer vi främst frågor som rör sådant som stadsbyggnadsförvaltningen direkt har ansvar för. Vi har även tagit med viktiga aspekter av hållbarhet som inte är våra egna frågor, utan områden där vi samverkar med andra aktörer.

Hållbara transporter

Transporter står för en stor del av de utsläpp som bidrar till de pågående klimatförändringar som riskerar att i grunden förändra livsvillkoren för människor på jorden. Att verka för att fler transporter sker på ett sätt som minskar den negativa påverkan är en viktig inriktning för kommunens arbete. I Karlstads kommun jobbar vi med grön resplan. Läs mer om hur vi vill främja hållbara transporter på vår webb Hållbart byggande.

Kommunen ser till att de gator där bussen kör utformas med tillräcklig gatubredd och att det finns utrymme för busshållplatser. Kommunen kan påverka vilka gator som används men det är Region Värmland som bestämmer linjesträckningarna. Det är Region Värmland som bestämmer busspriser, hur ofta samt när bussarna går.

Social hållbarhet

Plan- och bygglagens krav innebär att i kommunens uppdrag ligger det att planera och bygga på ett sådant sätt att livsvillkoren blir mer jämlika än vad de annars hade varit. Ett par exempel är att skillnaden i lekvillkor för barn som bor i villa med egen trädgård och de som bor i flerfamiljshus kan jämnas ut genom att det byggs lekplatser. Skillnaden i självständighet mellan grupper som har och inte har ekonomiska möjligheter att ha egen bil kan bli mer jämlika om alla har tillgång till god kollektivtrafik. Tillgång till toaletter i centrum kan ha betydelse för äldre människors möjlighet till självständighet.

Den stadsutveckling som gynnar de grupper som har sämre livsvillkor är i stor utsträckning bra för alla grupper och alla medborgare.

Gestaltningen av våra livsmiljöer påverkar människors hälsa samt samhällets förmåga till sammanhållning. Stadsplanering och de beslut som tas av kommunen kan påverka tillgången till olika service och stadsresurser (parker, kultur) för olika grupper. Social hållbarhet handlar också om att motverka segregation och främja integration med hjälp av åtgärder i den fysiska samhällsplaneringen.

Social hållbarhet handlar även om trygghet och tillgänglighet. I Karlstad jobbar vi mycket med trygghetsfrågor.

Mötesplatsers betydelse

Inom stadsplanering förekommer begreppet "den tredje platsen", det är de platser vi vistas på efter hem och arbetsplats. "Tredje platsen" är platser i staden som är öppna och tillgängliga för allmänheten och där människor möts regelbundet. Syftet med tredje platsen är att erbjuda människor platser de kan gå till för att se och bli sedda av andra, en viktig funktion för den sociala sammanhållningen. De här platserna behöver vara tillgängliga för många människor, de behöver vara bekväma och öppna minst sexton timmar om dygnet, fem eller sex dagar i veckan. Många, men inte alla, erbjuder mat eller dryck i försök att uppmuntra människor till att stanna kvar längre för att konversera och umgås.

Platser som är tillgängliga och ger möjlighet till social interaktion, samtidigt som de upplevs trygga, bidrar till en stads attraktivitet och sociala sammanhållning.

Tillgänglighet

För alla som vistas och bor i Karlstad ska tillgängligheten vara god, därför anpassar vi gatumiljön så att rörelsehindrade och personer med synnedsättning lättare ska kunna orientera och ta sig fram självständigt utan hinder. Vi lägger stor vikt vid att nya stadsmiljöer byggs rätt utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Under 2023 förbättras tillgängligheten i Vålberg, Edsvalla, Skattkärr, Väse, Molkom och Vallargärdet.

Boendeformer

Trygghetsboenden är en boendeform som har tillkommit för att ge äldre som önskar det tillgång till större gemenskap och mer trygghet. Det är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg (SÄBO). För att flytta in i ett trygghetsboende krävs inget biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Trygghetsboenden finns som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.

Gemensamhetsboende är en bostadsform där flera hushåll i samma fastighet eller grupp av fastigheter helt eller delvis delar gemensamma funktioner så som kök, badrum och vardagsrum. Kollektivhus är gemensamhetsboenden.

Planering och byggande

Planering och byggande styrs av Plan- och bygglagen (PBL).

Översiktsplanen styr markanvändning

Besluten om hur mark och vatten kan användas framgår i kommunens översiktsplan och i detaljplaner. Kommunen ansvarar också för prövning av bygglov och förhandsbesked. I PBL framgår bland annat att kommunerna i detta arbete ska ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen, planeringen ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för. Planering ska ske med hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, samt miljö- och klimataspekter.

Karlstads stadskärna - stadsdelsvision

Stadsbyggnadsförvaltningen har nyligen påbörjat ett fördjupat arbete kring stadsmiljöfrågorna i centrala Karlstad. Hösten 2023 påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt Stadsmiljöprogram för stadskärnan. Som underlag för det arbetet ställer vi här några frågor om vad du vill göra när du besöker Karlstads stadskärna.

Redan 2016-2017 genomfördes en bred dialog med invånare, företag, studenter och unga i kommunen kring vad som upplevdes som problem i stadsmiljön, idéer och möjligheter, vad som saknas mm. Dialogen genomfördes som en del i projektet Framtidens stad och resulterade i ett beslut om ett antal inriktningsmål för Karlstad centrum. Parallellt togs det även fram en Stadsdelsvision för Tingvallastaden, som både lade fast en inriktning kring användning och innehåll i staden, dvs markanvändningen, och en övergripande gestaltningsinriktning för stadskärnans stråk, utbyggnadsområden, grönska mm. Hösten 2023 påbörjades arbetet med att ta fram ett nytt Stadsmiljöprogram för Stadskärnan med delområden, där vi tillsammans med olika aktörer och målgrupper tar fram en målbild för hur vi ska kunna uppnå en levande stadsmiljö som lockar såväl invånare, företag som besökare till centrala Karlstad och till länet. Längre fram kommer det även tas fram Stadsmiljöprogram för Mellan- och ytterområden i Karlstad tätort (del 2) samt för Landsbygdens centrummiljöer (del 3).